I Svepet

Likgiltigt nykärad och snöblind

22nd juli, 2005

I vinter har jag
farit tämligen
varligt fram med mitt
fyrspann.
Hö och havre har inte
fattats djuren.
Ej heller har jag låtit
tygellös töm
snara fyra flitiga
dragare.

Men förra året minns jag,
i nysnö och blod -
fattigt solsken,
lät jag hästarna lida
av smälek.
Mest hela dagen lät jag då
släden
motviktstung gå varm
i dragarnas liv.

Aldrig gjorde den halt
på isgalen gata,
aldrig sprang den då läck
i meterdjup snö.
Som en öppen båt,
utsatt för
väder och vind
var släden
likgiltigt nytjärad och
snöblind.

Men i år ryker
ej benmjöl i luften,
och hästhov och fyrspann
tycker som jag,
när jag sitter
vid vägen och bränner
till svartnande aska,
seldon, tömmar och slädens
ivriga medar.

Kategorier: Dikter,Lod och längtan