I Svepet

Bokmalen

juli 22nd, 2005 Kommentera

I sänglampans sken
läste jag
en kväll en bok.
Då fladdrade en nattmal
in mot bokens
skarpt belysta sidor.
Trött på att läsa
slog jag ihop boken.
Malen kom i kläm
och blev begravd mellan pärmarna.

Kvällen därpå
när jag läste igen
var texten berikad.
Alfabetet var utökat
med många nya bokstäver
och jag fann också
en stor mängd bevingade ord.

Plats för vackra tavlor

juli 22nd, 2005 Kommentera

Rymdraketen
står på huvudet
och färden in
mot jordens medelpunkt börjar.

Men människa,
varför är du så egocentrisk?
Varför borrar du dig själv
och inte i väggarna
där du kan hänga vackra tavlor?

Fönsterrutan

juli 22nd, 2005 1 kommentar

Jag är genomskinlig
och släpper in
ljuset i rummen.
Blommorna står mig nära
och katten
tyr sig ofta till mig.

Barnen trycker näsorna
platta mot mig
och andas mig immig.
Genom mig ser de
storögt världen där ute.

Jag hjälper människorna
i huset att
upptäcka varandra.

Jag tror att jag är
till en viss nytta
även om jag skallrar
av skräck när någon slår
hårt i dörren
och fruktar för
att gå i tusen bitar
när husets pojkar
spelar fotboll på gården.

När tiden tynger

juli 22nd, 2005 Kommentera

Orörlig och tungt
lastad med okänt gods
står min
järnvägsvagn på ett sidospår.

Någon gång
skall jag i hemlighet
smyga mig dit
och luta ett halmstrå
mot den för att
få den i rullning
om tusen år eller så.

Över tröskeln

juli 22nd, 2005 Kommentera

Orden skall
över läpparna som
foten över tröskeln.

Då står stövlarna
redan i farstun
och har präntat sin
text på dörrmattan.

Man kan sedan
läsa ett stort brev
i köket när dörrmattan
skakas av ute på farstubron.