När jag väljer virke till mina långbågar brukar jag i första hand föredra ask eller lönn. På senare tid har jag också använt björk och hassel vilka trädslag visat sig ha en god elasticitet och styrka. Jag kan ta mitt virke ur skogen eller köpa det i en brädgård. Skogsvirke måste torka minst tre månader för att få ner fukthalten till mellan 12 och 9 procent — idealiskt för styrkan i bågträ. Går fukthalten under 5 procent blir trät ofta för skört och en båge tillverkad med så låg fukthalt riskerar att brista. Virket måste vara så rakvuxet och kvistfritt som möjligt. Inte heller får stammen ha spiralat — det vill säga ha vridit sig under tillväxten. Träd som vuxit så håller inte att bygga bågar av.

När virket har torkat eller om jag redan har en torr planka sågar jag till det i bandsåg. Då gäller det att så noggrant som möjligt följa strukturen av en årsring paralellt. Det går ofta bra om virket har vuxit rakt så att jag inte behöver jämna ut någon böj vilket med nödvändighet gör att en eller ofta flera årsringar måste skäras igenom med risk för brott som följd. När jag väljer en planka från brädgården synar jag den noga för att se till att årsringarna löper paralellt med plankans ytstruktur och inte i hög grad vinklar av mot denna. I bandsågen sågar jag till läkter som är fem, sex mm tjocka och mellan 40 och 50 mm breda. De hyvlas sedan med putshyvel och slipas till en så jamn tjocklek som möjligt. Stocken (handfästet), som i sin tjockaste del är omkring 40 mm, sågar jag också ut i bandsågen. Det blir mellan 40-50 cm långt och svänger i en mjuk kil ut åt ändarna som limmas in i bågen. Jag brukar limma tre skikt till lemmarna runt handfästet, ett på bågens buk(framsida) och två på dess rygg (baksida). Jag limmar ett skikt isänder med tätt placerade tvingar mot en plan bänk. Som lim använder jag oftast cascol, vitt vattenfast trälim, som visat sig vara mycket starkt. Ibland använder jag också polyeurutanlim som också är mycket starkt men som har den nackdelen att det skummar upp kraftigt och skymmer limfogen så att det är svårt att se om den blir tät

Vid det här laget finns allt trä i bågämnet men bågen är långt ifån färdig. Nu börjar "trillningen" som de amerikanska bågbyggarna säger i sin bok "Bågbyggarnas bibel". Det betyder att nu skall bågen finslipas så att båda lemmarna böjer i en jämn kurva och lika mycket var. Den här "trillningen" utför jag med rasp, en finare träfil och sandpapper. Jag mäter med ett skjutmått tjockleken på lemmarna för att de skall bli lika tjocka på samma punkt. Jag ställer en plankstump på högkant på bänken, placerar bågens handfäste över den, pressar ner lemmarnas bägge ändar mot bänkskivan och tvingar fast dem där. Och nu kan jag med tumstock mäta avståndet mellan bänkskivan och baksidan på båglemmarna. Jag mäter på flera punkter på samma avstånd från handfästet och ut mot bågtopparna på båda lemmarna för att se om de böjer lika och jamt.

Sällan gör de det på en gång och när en lem böjer lite mindre än den andra på samma punkt blir det att slipa av ytterligare trä där.

När jag nu kommit så långt och fätt en jamn kurvatur börjar det likna en pilbåge. Nu hyvlar jag ner bågen på bredden till ungefär 20 mm vid ändarna. Den är då mellan 45-50 mm vid handfästets ändar och smalnar alltså av med 25-30mm mot topparna. Och nu är det dags att stränga bågen och jag filar därför ut strängnockarna på ett avstånd av 90 cm från bågens centrum på handfästet. Bågen blir alltså 180 cm lång från strängnock till strängnock. När bågen blivit strängad mäter jag igen med tumstock mellan bågsträngen och bågryggen. Nu kan det skilja lite igen eftersom jag har hyvlat ner bågen på bredden. Mer slipning följer alltså tills allt är perfekt. Men än är inte bågen klar. Nu formar jag till handfästet så att det i en mjuk kurva svänger in mot mitten både på bredden och tjockleken och blir skönt avpassat för handen. Jag sågar sedan ut och slipar till en pilhylla på vänster sida vid handfästets ända på överlemmen.

När detta är gjort och jag försiktigt har provdragit bågen och konstaterat att den böjer jämt vill jag ändå förstärka den ytterligare. Jag lägger därför på bågens ryggsida på ett flödigt skikt av epoxylim, skär till en tunn remsa glasfiberväv och pressar fast den över limmet och lägger sedan på ett ytterligare flödigt lager epoxy på ovanpå. När sedan det hela har härdat tillräckligt efter ett dygn ungefär finslipar jag glasfiber- och epoxybeläggningen med ett mycket fint sandpapper och får bort eventuella små luftbubblor som har bildats. Finner jag att bågen är för mjuk händer det att jag också lägger ett lager glasfiber och epoxy över bågens buksida för att något öka dess poundstyrka. Nu lackar jag min båge två eller tre gånger och finslipar mycket lätt mellan lackningarna. Och se! Vips, min båge är klar!

Bengt Hörberg